lördag 14 november 2009

Mina hjältar dog vid spisen, fick gift av TV-kockar och repriser

Lyssnar på Kents nya skiva. Märkligt att vara så likgiltigt inför något som var så otroligt viktigt för mig en gång i tiden. Jag var ett STORT Kent fan i gymnasiet och åren efter. Jag och Linn drog runt på konserter hela tiden.  Jag tyckte att Jocke Berg var den största poeten någonsin. Hängde på kent-forumet och hade full koll på alla som skrev där. Några blev jag kompis med. Inga jag har kontakt med i dag. Häromveckan var ett par Kent-fans på framsidan på City och jag visste precis vilka de är. Till skillnad från mig har de fortsatt vara stora fans genom alla år. Det är ganska fascinerande. Jag tror inte att det skulle vara möjligt för mig att engagera mig så mycket i ett band längre. Det är lite synd faktiskt. Kanske har blivit för gammal och cynisk för att ha idoler. Den här låten tycker jag är grym. (En kompis köpte samma halsduk som Jocke Berg har i videon - galet)

4 kommentarer:

Teresa Maria sa...

ha ha jag var ju en av dina så kallade kentkompisar :) fast jag kom ju aldrig upp till din nivå förstås. däremot var jag bra så sugen på den där halsduken. försökte att sticka något liknande :)

Anna sa...

Haha, vilka härliga tider det var:)

Teresa Maria sa...

jomenvisst! jag minns särskilt en skojig incident när vi skulle se kent på anexet (tror jag det var) en i kentgänget försökte stå emot in i de sista. han skulle inte ha nån biljett minsann. bara vara med och dricka öl innan. det hela slutade med att han köpte en svindyr biljett vid ingången som naturligtvis var falsk. ho ho. minns du?

Anna sa...

Nej det minns jag inte:) Men det känns bekant....var det Anders?